Jeshua kanaliserad av Pamela Kribbe

Fyra stadier i transformationen av medvetande

I de föregående avsnitten har vi beskrivit den historiska bakgrunden till ljusarbetarnas resa från egobaserat till hjärtbaserat medvetande. Denna del kommer vi helt att ägna åt de psykologiska kännetecknen på denna transformation. Vi har delat upp denna process i fyra steg eller stadier som vi här rekapitulerar för klarhetens skull:

1. Vara otillfredsställd med vad det egobaserade medvetandet har att erbjuda, längtan efter ”någonting annat”: början på slutet.

2. Bli medveten om sina band till egobaserat medvetande, vidkänna och släppa taget om de känslor och tankar som är förbundna med det: mitten på slutet

3. Låta de gamla, egobaserade energierna inom sig dö, kasta av sig kokongen, bli sitt nya jag: slutet på slutet.

4. Uppvaknandet av det hjärtbaserade medvetandet inom sig, motiverat av kärlek och frihet; hjälpa andra göra denna övergång

Steg ett: Egot tillfredsställer inte längre

Övergången från ett egobaserat medvetande till ett hjärtbaserat medvetande börjar med upplevelsen av en inre tomhet. Saker som tidigare brukade dra till sig din fulla uppmärksamhet eller situationer som du helt uppslukades av lämnar dig nu tom eller oinspirerad. På något sätt verkar saker ha förlorat mening och syfte.

Innan denna tomhet är upplevd är medvetandet i rädslans grepp och det påföljande behovet av att konstant behöva bekräfta sig själv på nytt. Det letar oavbrutet efter bekräftelse utifrån eftersom det är ovilligt till att möta den underliggande rädslan för förkastelse och ensamhet. Denna djupa rädsla och detta behov av bekräftelse kan länge vara dolt som det sanna motivet bakom många av dina handlingar. Hela ditt liv kan vara uppbyggt på dem utan att du är klart medveten om detta. Kanske är du medveten om en vag rastlöshet eller spänning inombords. Men ofta måste en större händelse som till exempel ett uppbrott från en relation, en älskads bortgång eller att du förlorar ett jobb inträffa för att inbjuda dig till att verkligen undersöka vad denna spänning eller rastlöshet handlar om.

När egot är centret av ditt varande är ditt medvetande och ditt emotionella liv i ett tillstånd av kramp. Du kryper ihop av rädsla och från den positionen är du i konstant försvarsställning. När du befinner dig i egostadiet upplever du alltid avsaknad, ett behov av mer. Grunden för dina tankar, känslor och handlingar är som ett svart hål, en tomhet som aldrig kan bli helt fylld. Det är ett tomrum av rädsla, en plats höljd i skuggor eftersom du vänder ditt medvetande bort ifrån det. I skuggorna finns en tomhet som du är vagt medveten om, men dit vill du inte gå.

I detta stadie är din relation med Gud eller Allt-Som-Är präglad av separationskänslor. Djupt inombords känner du dig ensam och övergiven. Du känner dig som ett trasigt, meningslöst fragment utan syfte. Och när du döljer din rädsla för detta, upplever du det enbart indirekt, som en skugga.

Människor är livrädda för att möta den inre tomheten med full medvetenhet. De är skräckslagna över att möta sitt inre mörker öga mot öga och att utforska det. Men om du inte möter det, är det fortfarande där och du måste utveckla ”handlings-strategier” för att göra livet uthärdligt. Egots strategi är alltid att behandla problemet i periferin istället för i centrum. Egot försöker lösa problemet genom att vända ditt medvetande utåt. Det försöker lindra den inre smärtan genom att mata dig med yttre energier. De energier som det är speciellt förtjust i är bekräftelse, beundran, makt, uppmärksamhet etc. På detta vis verkar egot skapa ett svar på själens djupa längtan efter enhet, trygghet och kärlek.

Denna längtan är i sig själv fullkomligt giltig och genuin. Det är Gud som kallar på dig. Det är ditt eget väsen som ropar på dig. Du är Gud! Gud är energin av enhet, trygghet och kärlek. Alla längtar efter den ovillkorliga kärleken och omslutandet av den Energi ni kallar Gud. I grund och botten är denna längtan en längtan efter att vara fullständigt medveten om och därmed ett med ditt eget gudomliga Jag. Din egen gudomlighet är öppningen till ovillkorlig kärlek. Du kan bara hitta den genom att gå igenom den rädsla och det mörker som omger den och detta gör du genom att vända dig inåt istället för utåt. Du gör detta genom att använda ditt medvetande som ett ljus som jagar bort skuggorna. Medvetande är ljus. Därför behöver det inte strida mot mörkret; dess blotta närvaro upplöser det. Genom att vända ditt medvetande inåt kommer mirakler i sanning att inträffa för dig.

Egot, emellertid, går till väga på exakt motsatt sätt. Det registrerar behovet av kärlek och trygghet men vill bemöta detta behov utan att möta inre mörker och rädsla. För att kunna göra detta använder det sig av ett särskilt ”knep”; det transformerar behovet av kärlek till ett behov av godkännande och erkännande från andra människor. Det transformerar behovet av enhet och harmoni till ett behov av att överglänsa och vara bättre än andra.  Så fort du tror att ”att vara älskad” är detsamma som att vara beundrad för sina färdigheter, behöver du inte längre gå inombords för kärlek; du behöver helt enkelt bara arbeta hårdare! På detta vis kämpar egot för att lägga locket på grytan av rädsla.

Din ursprungliga längtan efter kärlek och lycklig enhet har nu blivit förvrängd till ett begär av erkännande. Du söker konstant efter yttre bekräftelse som skänker dig en viss, tillfällig uppmuntran. Ditt medvetande är huvudsakligen fokuserat på den yttre världen. Du förlitar dig på andra människors omdömen och du är väldigt oroad över andra människors uppfattningar om dig. Detta är mycket viktigt för dig eftersom din självkänsla är beroende av detta. Faktum är att din självkänsla sjunker lägre och lägre eftersom du ger bort din makt till yttre krafter som dömer dig utifrån dina yttre prestationer, inte för den du i sanning är.

Under tiden har den djupt sittande känslan av övergivenhet och ensamhet inte lindrats. Den blir faktiskt värre eftersom du vägrar att titta på den. Det som du inte vill titta på blir din ”skuggsida”. Rädsla, ilska och negativitet kan flacka omkring där och påverka dig, intensifierade av din vägran att gå inombords. Egot kan vara väldigt envist när det handlar om att undertrycka vissa tvivel, misstankar och känslor; det släpper inte kontrollen så lätt.

Vad ni uppfattar som ”ondska” i er värld är alltid resultatet av fasthållande av personlig makt. Det är vägran att ge upp kontrollen och acceptera inre rädsla och mörker.

Det första steget till upplysning är att överlämna sig till ”det som är”. Upplysning betyder att du tillåter alla aspekter av din varelse att komma in i ditt medvetandes ljus. Upplysning betyder inte att du är till fullo medveten om allting inom dig men att du är villig till att medvetet möta varje aspekt.

Upplysning är det samma som kärlek. Kärlek betyder att du accepterar dig själv som du är.

Detta inre mörker, denna känsla av övergivenhet i djupet av din själ som ni alla är så rädda för är tillfällig. Detta egostadie är bara ett steg i en större utveckling och uppöppnande av medvetande. Under detta stadie är det första steget taget mot ett individualiserat gudomligt medvetande.

Födelsen av individuella medvetanden, födelsen av dig som en ”separat själ”, går hand i hand med upplevelsen av att bli lämnad ensam, av att bli skild från din Moder/Fader. Det är jämförbart med födelsetraumat i din fysiska värld. I livmodern upplever barnet en havsliknande känsla av enhet med modern. När det föds blir det till en fristående enhet i sig själv.

På grund av detta födelsetrauma – och nu talar jag om själens födelse – tar själen med sig en känsla av att vara söndersliten; den var tvungen att skilja sig från allt som den tog för givet.

Den nyfödda själen längtar efter att återvända till det halvmedvetna stadiet av enhet som den kom ifrån och som den betraktar som sitt Hem. Eftersom detta är omöjligt upplever själen stor rädsla och känslor av övergivenhet och tvivel. Denna inre smärta och vilsenhet kommer gradvis att utgöra grogrunden för egots erövring av makt.  Själen måste handskas med rädslan och smärtan och egot lovar att tillhandahålla en lösning. Egot visar fram prospektet av makt och kontroll för själens medvetande. Själen, som känner sig maktlös och vilsen, ger upp och låter egot ta befälet.

Egot är den del av själen som är riktad mot den materiella, yttre världen. I grund och botten är egot själens instrument för att kunna manifestera sig själv som en fysisk varelse i tid och rum. Egot tillhandahåller medvetandet med fokus. Det gör medvetandet specifikt istället för oceaniskt, ”här och nu” istället för ”överallt”. Egot översätter inre impulser till specifik materiell form. Det är den delen av dig som överbryggar klyftan mellan den icke-fysiska, andliga delen av dig och den fysiska delen.

För själen, som en icke-fysisk, andlig varelse, är det ganska onaturligt att vara fixerad i tid och rum. Själen är i själva verket oberoende av materiell form. När du har drömmar av att flyga omkring, kontaktar du denna oberoende och fria del av dig själv. Egot, å andra sidan, binder och fixerar. Det gör det möjligt för dig att fungera i fysisk verklighet. På så sätt spelar egot en mycket värdefull roll som inte har någonting att göra med ”bra” eller ”dåligt”. När egot fungerar balanserat i en situation är det ett neutralt och oumbärligt verktyg för den själ som uppehåller sig på jorden i en fysisk kropp.

Likväl, när egot börjar styra själsmedvetandet istället för att fungera som dess verktyg, kommer själen ur balans. När egot dikterar till själen (detta är kännetecknet på egobaserat medvetande), kommer egot inte enbart att överföra inre impulser till materiell form men det kommer också att kontrollera och selektivt undertrycka dessa impulser. Egot kommer då att presentera en förvriden bild av verkligheten för dig. Det obalanserade egot är alltid på jakt efter makt och kontroll och det kommer att tolka alla fakta som positiva eller negativa i ljuset av det.

Det är mycket instruktivt att blottlägga sina egna maktbaserade och kontrollbaserad motiv i sina dagliga handlingar. Försök att notera hur ofta du vill underkuva saker eller människor efter din vilja, även om det är för ett ädelt syfte. Hur ofta blir du irriterad på att saker inte blir som du önskar? Det är viktigt att inse att under detta behov av att kontrollera finns det alltid en rädsla för att förlora kontrollen.  Så fråga dig själv; vad är risken med att släppa kontrollen, att släppa taget om behovet av förutsägbarhet? Vad är min djupaste rädsla?

Priset du nu betalar för att hålla saker ”under kontroll” är att din attityd gentemot livet är spänd och återhållsam.

När du vågar leva utifrån din inre inspiration och bara göra det som ger dig glädje, kommer detta att skapa en naturlig och sann ordning i ditt liv. Du kommer att känna dig avslappnad och lycklig, utan behov av att forma livets flöde. Detta är att leva utan rädsla; att leva med full tilltro till vad livet kommer att skänka dig. Kan du leva så?

För en ung själ är fällan med det egobaserade medvetandet nästan oundviklig. Egot erbjuder en väg ut ur problemet av rädsla och övergivenhet; det skiftar din uppmärksamhet från ”vad som finns inombords” till ”vad du kan få från den yttre världen”. Detta är inte en sann lösning på problemet men det verkar föra med sig lättnad för en tid. Att utöva makt och kontroll över din omgivning kan ge dig en tillfällig tillfredsställelse eller ”kick”. Där är en kortvarig känsla av att vara älskad, beundrad och respekterad. Detta lindrar din smärta för en stund.  Men den är kortlivad och du måste göra dig gällande igen för att kunna synas, för att vara ännu bättre, trevligare eller hjälpsammare.

Vänligen, var medveten om att under egots befäl kan du vara både älskvärd och vidrig, givande och tagande, dominant och undergiven. Mycket av det som ges till synes osjälviskt är ett omedvetet rop på uppmärksamhet, kärlek och erkännande från mottagaren av gåvan. När du är ständigt omhändertagande och givande gentemot andra, gömmer du dig bara för dig själv. Så för att förstå vad som menas med egodominans behöver du inte nödvändigtvis tänka på grymma tyranner som Hitler eller Saddam Hussein. Gör det enkelt; observera dig själv i ditt dagliga liv. Närvaron av egodominans kan kännas igen genom behovet av att kontrollera saker. Ett exempel är att du vill att vissa människor ska bete sig på ett särskilt sätt. För att det ska bli så använder du dig av vissa beteendemönster. Du är medgörlig och älskvärd till exempel och du försöker att aldrig såra någon annans känslor. Där finns ett behov av kontroll bakom detta beteende. ”Eftersom jag vill att du ska älska mig, kommer jag inte att opponera mig mot dig”. Detta tänkesätt är grundat på rädsla. Det är rädsla för att vara själv, rädsla för att bli bortstött och övergiven. Vad som verkar vara rart och trevligt är i själva verket en form av självförnekelse. Detta är egot i arbete.

 Så länge som egot regerar över din själ kommer du att behöva föda dig själv med andras energier för att kunna må bra. Du verkar behöva förtjäna accepterande från andra människor, från någon utomstående auktoritet. Världen runt omkring dig är dock inte orörlig eller stabil. Du kan aldrig förlita dig på den ständiga tillgivenheten från vad det än är du förlitar dig på, må det vara en partner, chef eller förälder. Det är därför som du måste ”jobba” hela tiden, alltid hålla utkik efter ”portioner av godkännande” som korsar din väg. Detta förklarar det spända och nervösa sinnestillstånd som alla som sitter fast i egostadiet permanent befinner sig i.

Egot kan inte förse dig med sann kärlek och självkänsla. Den lösning som det erbjuder till traumat av övergivenhet är faktiskt en bottenlös fallgrop. Det sanna uppdraget för det unga själsmedvetandet är att bli till den förälder som det har förlorat.

Vänligen, var medveten om att strukturen av jordeliv, d.v.s. processen av att börja som ett hjälplöst spädbarn för att sedan växa upp till en självständig vuxen, ofta inbjuder dig till att göra just detta. Hur ofta ligger inte nyckeln till sann lycka i ditt liv i just detta; att du blir din egen far och mor och ger till dig själv den kärlek och förståelse som du har saknat och fortfarande saknar från andra.  På den vidare, metafysiska nivån som vi tidigare pratat om, betyder detta att du uppnår förståelsen av att du är Gud, inte något av hans små vilsna får. Detta är insikten som kommer att ta dig hem. Detta är insikten som kommer att föra dig till hjärtat av den du är, vilket är kärlek och gudomlig makt.

Slutet på egostadiet kommer inom räckhåll när själen inser att den repeterar samma cykel av handlingar och tankar om och om igen. Egot förlorar sin dominans när själen blir trött och utless på att hela tiden kämpa för en ständigt oåtkomlig skatt. Själen börjar då misstänka att löftena om det spel som den befinner sig i inte är sanna och att där inte finns någonting för den att vinna. När själen börjar tröttna på att försöka vara på topp hela tiden, släpper den kontrollen en aning.

När mindre energi går åt till att kontrollera tankar och beteenden, öppnar sig en energirymd som tillåter nya och annorlunda upplevelser. I början när du stiger in i detta stadie kan du känna dig väldigt trött och tom inombords. Saker som du tidigare ansåg vara viktiga kan nu framstå som helt meningslösa.  Rädslor som inte har några klara eller omedelbara orsaker kan nu också komma upp till ytan. Det kan vara vaga rädslor för döden eller för att förlora dina nära och kära. Ilska kan också uppkomma i anslutning till situationer på ditt jobb eller i ditt äktenskap. Allting som verkade självklart är nu insvept i tvivel. Det som det egobaserade medvetandet försökte förhindra händer till sist.

Gradvis lyfts locket från grytan och alla möjliga sorters okontrollerbara känslor och rädslor stiger upp och träder in i ditt medvetande, spridande tvivel och förvirring i ditt liv. Fram till denna stund fungerade du i stort sätt på autopilot. Många tanke och känslomönster inom dig skedde automatiskt; du lät dem passera utan att ifrågasätta dem. Detta gav enhet och stabilitet till ditt medvetande. Men när ditt medvetande växer och expanderar, blir din personlighet uppsplittrad i två delar. En del av dig vill hålla fast vid de gamla sätten; den andra delen av dig ifrågasätter dessa sätt och konfronterar dig med obehagliga känslor såsom ilska, rädsla och tvivel.

Den expansion av medvetande som inträffar i slutet av egostadiet upplevs därför ofta som en orosmakare, en ovälkommen inkräktare som ställer till oreda. Denna nya medvetenhet bringar allting som tidigare verkade uppenbart ur balans och den väcker känslor inom dig som du inte vet hur du ska hantera. När du börjar tvivla på de egobaserade tanke och handlingsmönstren, stiger en helt ny sida av dig in i ditt medvetande. Det är den del av dig som älskar sanning istället för makt.

Att leva i enlighet med egots påbud är mycket utvecklingshämmande. Du tjänar en liten, rädd diktator som strävar efter makt och kontroll, inte enbart över din omgivning men särskilt över dig själv. Ditt spontana flöde av kännande och intuition är begränsat av denne diktator. Egot gillar inte spontanitet i någon större utsträckning. Det håller dig tillbaka från att fritt uttrycka dina känslor eftersom sinnesrörelse och känslor är okontrollerbara och oförutsägbara och detta är farligt för egot. Egot arbetar med masker.

Om ditt ego befaller dig att vara ”snäll och omtänksam för att vinna människors sympati”, kommer du att systematiskt förtrycka känslor av ogillande och ilska inom dig. Om du börjar tvivla på giltigheten i denna befallning kommer dessa förtryckta känslor upp till ytan igen. Känslor elimineras inte genom att bli förtryckta. De lever vidare och ökar i intensitet ju längre du förtrycker dem.

Så fort som själen upplever den tomhet och det tvivel som är så karaktäristiskt för slutet av egostadiet är det möjligt att möta och göra upp med alla de känslor och emotioner som tidigare varit gömda i mörkret. Dessa förträngda emotioner och känslor är ingångsporten till ditt större Jag. Genom att utforska vad du verkligen känner istället för vad som förväntas att du ska känna, återställer du din spontanitet och integritet, den del av dig som också kallas för ditt ”inre barn”. Att komma i kontakt med dina sanna känslor och emotioner leder dig in på vägen till befrielse. Övergången till ett hjärtbaserat medvetande har påbörjats.

© Pamela Kribbe

---