Jeshua kanaliserad av Pamela Kribbe

Kära vänner, jag är så glad över att vara tillsammans med er igen och att kunna kommunisera med er på detta sätt. Jag måste säga att detta betyder mycket även för mig. Jag vårdar mig om dessa möten för på detta sätt kan jag komma er närmare än vad jag kan från mitt plan av verklighet.

Men jag finns alltid i era hjärtan och jag inväntar de tillfällen då ni är öppna och mottagliga för min energi. Min energi, Kristusenergin som i denna tid återföds, är inte bara min energi. Det är inte enbart energin av en man som levde på jorden en gång i tiden; det är ett kollektivt energifält som ni är del av på ett djupare sätt än vad ni inser.

Ni gav alla ett heligt löfte en gång i tiden, ni hade alla som föresats att föra in denna energi till jordens verklighet, att förankra den på jorden. Många livstider, många århundraden, har ni jobbat med detta uppdrag. Ni är alla inne i processen av att föda Kristusfröet inom er och jag hjälper er med detta. Jag var en föregångare även om sådden av Kristusfröet var en kollektiv insats. Min ankomst till jorden var möjlig enbart på grund av detta energifält som fanns här, vävt av er. Vi jobbar tillsammans, vi är en enhet. Därför är jag tillgänglig för er alla. Jag är inte enbart tillgänglig för någon särskild person. Jag finns här för att vara er alla till hjälp.

Idag vill jag tala om ett ämne som berör er djupt och ofta i era dagliga liv. Det handlar om att handskas med emotioner.

Sist talade jag om de manliga och kvinnliga energierna som rör sig genom era energifält och chakran. Jag har framhållit vikten av att läka de tre lägre chakrana som en del av att kunna bli hel och fullkomlig i sig själv. Jag ansåg att det var viktigt att betona detta eftersom vissa av er som törstar efter andlighet tenderar till att dra er undan när det gäller tankar och känslor till de högre chakrana.

Hjärtat, det tredje ögat och kronchakrat attraherar er eftersom dessa energicentra ansluter er till de högre sfärerna som är så naturliga för er. Men de verkliga, inre genombrotten måste nu ske på en lägre nivå, i området av de lägre chakrana, närmare jorden.

Området av emotioner är ett avgörande område när det gäller er utvecklingsprocess mot frihet och helhet. Ni är andliga varelser. Ni kommer från en nivå av verklighet där tätheten och grovheten av jordisk verklighet varit okänd för er. Att klara av detta har varit svårt.

Under många liv har ni här på jorden försökt uttrycka er kosmiska energi. Och i detta uttryckande, i kanaliserandet av er energi till jorden, har många djupa trauman byggts upp. Den emotionella kropp som ni alla har är full av sår och trauman. Det är om detta jag vill tala idag.

Vem som helst som vandrar på vägen av inre utveckling känner till vikten av emotioner; att man inte ska undertrycka dem, att man på något sätt måste komma till rätta med dem och att man till slut måste frigöra dem. Men hur allting verkligen hänger ihop är inte alltid så klart.

Först vill jag klargöra skillnaden mellan emotioner (sinnesrörelse) och känslor. Jag bryr mig inte om specifika termer eller beteckningar och man kan ge dem olika namn, men jag vill skilja mellan emotioner i den mening av att de är energier som väsentligen är uttryck av missförstånd och känslor som är en form av högre förståelse.

Känslor är dina lärare medan emotioner är dina barn.

Emotioner (sinnesrörelser) är energier som klart manifesterar sig i den fysiska kroppen. Emotioner är rektioner på saker som du inte riktigt förstår. Tänk på vad som händer när du överväldigas av ett raseriutbrott. Ett exempel på detta är om någon oförväntat sårar dina känslor och du känner att du blir arg. Du kan känna detta mycket tydligt i din kropp; på vissa platser känner du att energin blir spänd. Denna fysiska spänning eller sammandragning som följer på energichocken påvisar att där finns någonting som du inte förstår. Där finns en energi som kommer emot dig och som du upplever som oberättigad. Känslan av att bli orättvist behandlad. Kort sagt ges oförståelsen offentligt uttryck genom emotionen. Emotionen är uttrycket av oförståelse, den är en energiexplosion och ett frisläppande.

När detta händer konfronteras du med följande val: Vad ska jag göra med denna emotion? Ska jag basera mitt nuvarande beteende på den? Ska jag använda den som bränsle för mina reaktioner gentemot andra människor eller låter jag emotionen vara och baserar mina handlingar på någonting annat?

Innan besvarandet av denna fråga vill jag förklara känslornas natur.

Emotioner är i grund och botten explosioner av missuppfattningar som du klart kan märka i din kropp. Känslor å andra sidan är av en annorlunda natur och märks även på ett annat sätt. Känslor är lugnare än emotioner. De är själens viskningar som når fram till dig genom varsamma knuffar, en inre vetskap eller en plötslig intuitiv handling som senare visade sig vara mycket klok.

Emotioner har alltid någonting mycket intensivt och dramatiskt över sig. Tänk på ångestattacker, rädsla, raseri eller djup sorg. Emotionerna tar ett fast grepp om dig och drar dig bort från ditt andliga center. I den stund som du blir emotionellt laddad fylls du av en sorts energi som tar dig bort från ditt centrum, från din inre klarhet. I den meningen kan man säga att emotioner är som moln som svävar framför solen.

Med detta vill jag inte påstå att emotioner är någonting dåligt. Emotioner bör inte undertryckas; de är mycket värdefulla som ett medel för att mer intimt kunna lära känna sig själv. Men jag vill klarlägga vad naturen av emotionell energi är: Den är en explosion av missförstånd. Emotioner tar dig huvudsakligen bort från ditt center.

Känslor å andra sidan för dig djupare in i dig själv, in till ditt center. Känslor är nära associerade med vad ni kallar för intuition. Känslor uttrycker en högre förståelse, en typ av förståelse som överstiger både emotionerna och intellektet.

Känslor uppstår i en icke fysisk värld bortom kroppen. Det är på grund av detta som de inte är så tydligt lokaliserade till en punkt inom den fysiska kroppen. Tänk på vad som inträffar när du känner någonting, en atmosfär eller sinnesstämning, eller när du har förkänningar angående en situation. Där finns en form av vetande inom dig som verkar komma utifrån och som inte är en reaktion från dig på någonting yttre. Det kommer som ”från ingenstans” (ut ur tomma intet som ni brukar säga). I ett sådant ögonblick kan det kännas som om någonting öppnas upp i ditt hjärtchakra.

Det finns många sådana ögonblick när sådan inre vetskap kommer till dig. Till exempel kan du ”veta ” något om någon utan att verkligen ha pratat med honom eller henne. Du kan känna någonting som berör er båda två och som senare kommer att spela en viktig roll i ert förhållande. Sådana saker är inte lätta att förstå via ord – ” bara en känsla” – och det är verkligen inte lättförstått för intellektet. (Detta är de ögonblick då ditt intellekt blir skeptiskt, det talar om för dig att du hittar på saker eller håller på att bli tokig).

Jag skulle vilja nämna en annan energi som har mer av ”känslonatur” över sig än en emotionell. Det är glädje. Glädje kan vara ett fenomen som överstiger det emotionella. Ibland kan du känna en sorts glädje inombords som lyfter dig upp utan någon speciell orsak. Du känner din inre gudomlighet och din nära förbindelse med allting som existerar. En sådan känsla kan komma till dig när du som minst anar det. Det är som om Någonting Större vidrör dig eller som om du vidrör en Större Verklighet. Känslor är inte så lätta att tillkalla och verkar komma till dig ”ut ur tomma intet”. Emotioner har nästan alltid en klar omedelbar anledning; en avtryckare i den yttre världen som ”får dig att gå igång”.

Känslor härstammar från dimensionerna av ditt Högre eller Större Jag. Du behöver vara stilla inombords för att kunna fånga in viskningarna i ditt hjärta. Emotioner kan störa denna inre tystnad och frid. Därför är det mycket viktigt att bli emotionellt lugn och att läka och frigöra undertryckta känslor. Endast utifrån dina känslor, vilka förbinder dig med din själ, kan du ta balanserade beslut.

Genom att vara lugn och fridfull kan du med hela ditt varande känna vad som är rätt för dig i ett givet ögonblick. Att ta beslut baserade på emotioner är att ta beslut från en icke centrerad position. Du behöver först frigöra emotionerna och komma i kontakt med din inre kärna där klarheten finns.

Nu skulle jag vilja gå in på frågan om hur du bäst kan handskas med dina emotioner.

Jag sa tidigare att ”känslor är dina lärare och emotioner är dina barn”. Parallellen mellan ”att vara emotionell” och ”att vara som ett barn” är slående. Ditt ”inre barn” är sätet för dina emotioner. Där finns också en slående likhet mellan det sätt som du griper dig an dina egna emotioner och det sätt som du handskas med verkliga barn.

Barn är ärliga och spontana i sina emotioner och de gömmer eller undertrycker dem inte förrän vuxna uppmuntrar dem till att göra så. Det faktum att barn spontant uttrycker sina emotioner betyder dock inte att de upplever sina emotioner på ett balanserat sätt. Alla vet att barn kan dras med av sina emotioner (ilska, rädsla eller sorg) och att de ofta är oförmögna till att stoppa dem. I en sådan situation kan barnet nästan drunkna i sina emotioner och detta gör dem obalanserade, d.v.s. icke centrerade.

En av anledningarna till denna ohämmade emotionalitet är att barnet endast nyligen lämnat en värld i vilken det knappast fanns några gränser. I de eteriska eller astrala dimensionerna finns inga sådana restriktioner och begränsningar som det finns i den fysiska världen, inom den fysiska kroppen. Barnets emotioner är ofta ”reaktioner av missförstånd” av den fysiska verkligheten. På grund av detta behöver barnet hjälp och stöd i att handskas med sina emotioner när han eller hon växer upp. Detta är en del i processen av en ”välbalanserad inkarnation” på jorden.

Så hur handskas man med emotioner, vilket det är inom er själva eller inom era barn?

Emotioner ska inte dömas eller undertryckas. Emotioner är en viktig del av dig som en mänsklig varelse och som sådana behöver de bli respekterade och accepterade. Du kan betrakta dina emotioner som dina barn som har behov av din uppmärksamhet, respekt och din vägledning.

En emotion kan bäst förstås som en energi som kommer till dig för att läkas. Därför är det viktigt att inte helt svepas med av en emotion utan att behålla förmågan till att se på den utifrån en neutral ståndpunkt. Det är viktigt att förbli medveten. Man kan uttrycka det på detta sätt; du ska inte undertrycka en emotion men du ska inte heller drunkna i den. För när du drunknar i den, när du identifierar dig helt med den, blir barnet inom dig till en tyrann som kommer att vilseleda dig.

Det allra viktigaste du kan göra med en emotion är att tillåta den att komma in i ditt medvetande, att känna alla dess aspekter utan att förlora din medvetenhet. Titta till exempel på ilska. Du kan inbjuda ilskan till att vara fullständigt närvarande, att uppleva den på olika platser i din kropp medan du på samma gång neutralt observerar den. En sådan typ av medvetenhet läker. Vad som inträffar i detta ögonblick är att du omsluter emotionen, vilken i grund och botten är en sorts missförstånd, med förståelse. Detta är andlig alkemi.

Låt mig förklara detta med hjälp av ett exempel. Ditt barn har slagit sitt knä på bordet och det gör verkligen ont. Hon är illa berörd, gråter av smärta och hon sparkar på bordet eftersom hon är arg på det. Hon anser att bordet är orsaken till hennes smärta.

Emotionell vägledning innebär i detta fall att föräldern först hjälper barnet att med ord uttrycka sin upplevelse. ”Du är arg, eller hur – du har ont, inte sant? Att sätta ord på detta är mycket viktigt. Du överför upphovet till problemet från bordet till barnet självt. ”Det är inte i bordet, det är du som har gjort dig illa, det är du som är arg. Och ja, jag förstår din emotion.

Föräldern omsluter barnets emotion med förståelse, med kärlek. I den stund som barnet känner sig förstått och erkänt kommer hennes ilska gradvis att tona bort. Den fysiska smärtan kan fortfarande finnas kvar men hennes motstånd mot smärtan, ilskan knuten till den, kan upplösas. Barnet ser medlidande och förståelse i dina ögon och detta mildrar och lugnar hennes emotioner. Bordet, upphovet till hennes emotioner, är inte längre relevant.

Genom att omsluta en emotion med förståelse och medlidande, skiftar du barnets fokus från yttre till inre uppmärksamhet och du lär barnet ta ansvar för emotionen. Du visar henne att hennes reaktion på en yttre avtryckare inte är något oundvikligt men att det är frågan om ett val. Man kan välja att missförstå eller att förstå. Man kan välja att slåss eller att acceptera. Man kan välja.

Detta gäller också för ditt förhållande till dina egna emotioner, ditt eget inre barn. Att tillåta dina emotioner att komma in i ditt medvetande, att sätta ord på dem och att göra en ansträngning till att förstå dem, betyder att du i sanning respekterar och vårdar dig om ditt inre barn. Att skifta från ”yttre” till ”inre” och att ta ansvar för emotionen hjälper till att skapa ett inre barn som inte vill skada någon annan, som inte känner sig som ett offer. Starka emotioner – vare sig det handlar om ilska, sorg eller rädsla – har alltid ett inslag av maktlöshet i sig, d.v.s. känslan av att du är ett offer på grund av någonting yttre.  Vad du gör när du inte fokuserar på den yttre omständigheten men istället på din reaktion och din smärta är att du ”ogiltigförklarar” den yttre världen som orsaken till dina emotioner. Du bryr dig inte längre om vad som gav upphov till emotionen. Du går inombords och säger till dig själv: Ok, detta har varit min reaktion och jag förstår varför. Jag förstår varför jag känner mig som jag gör och jag ska stödja mig själv i detta.

Att vända sig mot emotionen på ett sådant kärleksfullt sätt är frigörande. Det fordrar en viss självdisciplin. Att frigöra yttre verklighet från att vara ”källan till det onda” och att själv ta fullt ansvar innebär att du erkänner att ” du väljer att reagera på ett visst sätt”. Du slutar att tvista om vad som är rätt och vad som är fel, vem som är ansvarig för vad och du frigör helt enkelt hela kedjan av händelser som inträffade utanför din kontroll. ”Jag upplever nu denna emotion med den fulla medvetenheten av att jag väljer att göra det. Detta är att ta ansvar. Detta är mod!

Självdisciplin består i att du ger upp ditt behov av att ha rätt och att vara det hjälplösa offret. Du slutar att känna dig arg, missförstådd och alla andra uttryck av att vara ett offer, som ibland kan kännas ganska bra. (Uppriktigt sagt så omhuldar du ofta de emotioner som irriterar dig mest). Att ta ansvar är en handling av ödmjukhet. Det innebär att du är sann mot dig själv, även i dina svagaste stunder.

Detta är den självdisciplin som begärs av dig. Men på samma gång kräver detta sätt på vilket du vänder dig inåt den allra högsta form av medkänsla. Den emotion som du ärligt är beredd att möta som din egen skapelse, betraktas också med vänlig förståelse. ”Denna gång valde du ilska, eller hur?” Medkänslan säger till dig: ”Ok, jag förstår varför och jag förlåter dig. Kanske när du tydligare kan känna min kärlek och förståelse kommer du nästa gång att vara mindre benägen till att reagera på samma sätt”.

Detta är den sanna roll som medvetandet har i processen av självläkande. Detta är vad som menas med spirituell alkemi. Medvetandet strider inte med eller skjuter inte bort någonting; det omringar mörker med medvetande. Det omringar energierna av missförstånd med förståelse och transformerar därigenom vanlig metall till guld. Medvetande och kärlek är väsentligen samma sak. Med att vara medveten menas att låta någonting vara som det är och att omsluta det med sin kärlek och medkänsla.

Ofta tror du att ”enbart medvetande” inte är tillräckligt för att överkomma dina emotionella problem. Du säger: Jag vet att jag har undertryckta emotioner, jag vet orsaken till dem, jag är medveten om dem, men de försvinner inte.

I dessa fall finns ett subtilt motstånd mot denna emotion inom dig. Du håller emotionen på avstånd på grund av rädslan för att överväldigas av den. Men du blir aldrig överväldigad av en emotion när du medvetet väljer att släppa in den.

Så länge som du håller emotionen på avstånd är du i krig med den. Du slåss mot emotionen och den kommer att vända sig mot dig på olika sätt. Till slut kan du inte hålla den utanför dig. Den kommer att manifestera sig som en smärta eller spänning i din kropp eller som en känsla av depression. Att ofta känna sig nedslagen och trött är ett säkert tecken på att du undertrycker vissa emotioner.

Saken är den att du behöver tillåta emotionerna att till fullo komma in i ditt medvetande. Om du inte exakt vet vilka emotioner som finns där, kan du mycket väl börja med att känna spänningarna i din kropp. Detta är en ingångsport till emotionerna. I din kropp finns allt lagrat. Till exempel, om du känner smärta eller spänning i magtrakten kan du gå dit med ditt medvetande och fråga vad som är fel. Låt din kropps celler tala till dig. Eller föreställ dig att just där finns ett barn. Be barnet visa dig vilken emotion som är den dominerande i honom eller henne.

Det finns olika sätt för att anknyta till dina emotioner. Det är mycket viktigt att förstå att energin som sitter fast i emotionen vill flytta på sig. Denna energi vill bli frisläppt och därför knackar den på din dörr som en fysisk åkomma eller en känsla av stress eller depression. För dig handlar det om att verkligen öppna upp och att vara beredd på att känna emotionen.

Emotioner är en del av er jordiska verklighet – men de bör inte tillåtas att härska över er. Emotioner är som moln framför solen. Därför är det så viktigt att vara medveten om dina emotioner och att handskas med dem medvetet. Utifrån en klar och balanserad emotionell kropp är det mycket lättare att kontakta din själ eller inre kärna via din intuition.

I ert samhälle finns mycket förvirring kring emotioner. Detta blir uppenbart bland annat genom den mängd av debatter och den förvirring som råder rörande barnuppfostran. Barn är helt klart mer emotionellt spontana än vad ni vuxna är. Detta skapar svårigheter. Vad händer om några av era moraliska gränser överskrids? Vad händer om situationen inte längre kan kontrolleras och kaos uppstår? Ska man disciplinera barn eller låta dem uttrycka sig fritt? Måste deras emotioner kontrolleras eller inte?

Vad som är viktigt när det gäller ett barns uppfostran är att de lär sig förstå sina emotioner, att förstå var de kommer ifrån och att ta ansvar för dem. Med din hjälp kan barnet lära sig att se sina emotioner som ”explosioner av missförstånd”. Denna förståelse förebygger att ditt barn ”drunknar” i sina emotioner och förlorar kontrollen. Förståelse frigör och för en tillbaka till sitt center utan att undertrycka emotionerna. Föräldern lär sitt barn att handskas med emotioner på detta sätt genom att vara ett levande exempel på hur man gör detta.

Alla de frågeställningar som handlar om hur du ska handskas med ditt barn gäller också för dig själv.  Hur klarar du av dina egna emotioner? Är du hård emot dig själv? När du känner dig arg eller ledsen under en tid, disciplinerar du dig själv till att säga: ”Ryck upp dig, ta dig samman och gå vidare”? Undertrycker du emotioner? Känner du att det är bra och nödvändigt att disciplinera dig själv? Vem lärde dig detta? Var det en förälder?

Eller slår du över till andra sidan? Vältrar du dig i dina emotioner utan att vilja släppa taget om dem? Detta är också vanligt. Du kan under en lång tid ha känt dig som ett offer för en yttre situation, till exempel din uppfostran, din partner eller ditt jobb. I ett visst ögonblick kan det ha varit mycket frigörande att ha kontaktat ilskan inom dig angående de negativa saker som påverkat dig. Ilska kan göra dig kapabel till att bryta dig loss från denna påverkan och att kunna gå din egen väg. Men du kan också bli så förälskad i din ilska att du inte längre vill släppa den. Istället för att bli till en öppning blir den till ett sätt att leva. Det uppstår en sorts offerroll som är allt annat än läkande. Den håller dig tillbaka ifrån att verkligen stå i din egen makt.

Det är mycket viktigt att verkligen ta ansvar för sina egna emotioner och att inte göra dem till absoluta sanningar. När du ger dem ställningen av sanningar istället för att se dem som ”explosioner av missförstånd”, kommer du att basera dina handlingar på dem och detta kommer att leda till icke-centrerade beslut.

Detsamma händer med barn som tillåts för mycket emotionell frihet. De blir vilda och okontrollerbara; de blir till små tyranner och detta är inte det bästa som kan inträffa. Emotionellt kaos är precis lika obehagligt för barnet som det är för föräldern.

Man kan i korthet säga att man antingen kan vara för hård eller för eftergiven när man handskas med sina emotioner (motsvarande gäller för barn). Jag vill gå lite djupare in på detta ”eftergivna” sätt eftersom detta verkar vara det största problemet i dagsläget. Sedan sextitalet finns en kollektiv insikt om att det inte är bra att förtrycka sina emotioner eftersom man då kväver sin spontanitet och kreativitet, faktiskt sin sanna själ. Ett förtryckande samhälle kommer att producera disciplinerade och lydiga barn som bryr sig mer om regler än hjärtats viskningar och detta är en tragedi – för samhället såväl som för individen.

Men vad kan man säga om den andra ytterligheten? Vad kan man säga om att rättfärdiga emotioner på ett sådant sätt att de tar över och styr ens liv?

Du kan mycket väl se om där finns emotioner inom dig som du håller fast vid på ett sätt som gör att du ser dem som sanningar istället för vad de egentligen är; explosioner av missförstånd. Detta är emotioner som du identifierat dig med. Paradoxalt nog är detta ofta emotioner som orsakar dig mycket lidande. Till exempel: maktlöshet (”jag kan inte rå för det”), kontroll (”jag klarar det”), ilska (”det är deras fel”), bedrövelse (”livet är bedrövligt”). Dessa är alla emotioner som är smärtfulla men de ger dig ändå någonting att hålla fast vid på en annan nivå.

Tänk på maktlöshet eller ”offerkänslan”. Där kan finnas fördelar i detta emotionella mönster. Det kan ge dig en känsla av trygghet. Det fritar dig ifrån vissa förpliktelser och visst ansvar. ”Jag kan inte rå för det, eller hur?” Detta är ett mörkt hörn som du sitter i men det verkar vara ett säkert hörn. Faran med att identifiera sig eller att ”smälta ihop med” ett sådant emotionellt mönster under en längre tid är att du förlorar kontakten med din egen, sanna frihet, din innersta gudomliga kärna.

Saker kan ha inträffat på din livsväg som med all rätt gett upphov till emotioner av ilska och förbittring inom dig. Detta kan ha inträffat i din barndom, senare eller till och med i tidigare liv. Det är mycket viktigt att du medvetet får kontakt med dessa emotioner och att du blir medveten om ilskan, sorgen och all annan intensivt laddad energi inom dig. Men vid en viss punkt blir du tvungen till att ta ansvar för dina emotioner eftersom de utgör dina reaktioner på en yttre händelse.

Att vara centrerad, att befinna sig i ett tillstånd av klarhet och andlig balans, betyder att du tar fullt ansvar för alla emotioner som finns inom dig. Du kan då känna igen emotionen av till exempel ilska inom dig och på samma gång säga: Detta var min reaktion på vissa händelser. Jag omsluter reaktionen med förståelse men på samma gång ämnar jag frigöra den.

Livet handlar slutligen inte om att ha rätt; det handlar om att bli fri och hel. Det är mycket befriande att frigöra gamla emotionella svarsmönster som har blivit till en livsstil.

Man kan säga att det handlar om den gyllene medelvägen mellan att förtrycka emotioner och att drunkna i dem. På båda sidor har du blivit uppfostrad med opinioner och ideal som inte är i samklang med naturen av andlig alkemi. Grunden till andlig utveckling är att du inte undertrycker någonting men att du på samma gång tar fullt ansvar för det. Jag känner detta, jag väljer denna reaktion så att jag kan läka det. Att göra anspråk på ditt mästerskap – det är vad mitt budskap i sanning handlar om.

Kanske är det inte frågan om en medelväg men en annan väg. Allt handlar om andligt mästerskap. Genom att acceptera allt som finns inom dig reser du dig över det och blir till dess mästare. Mästerskap är både kraftfullt och milt. Det är mycket tillåtande men ändå fordras mycket disciplin; disciplinen av mod och ärlighet.

Gör anspråk på ditt mästerskap, bli till mästaren av de bitar och delar av emotioner som ofta plågar dig bakom din rygg. Ta kontakt med dem, ta ansvar. Låt inte dig själv drivas av omedvetna emotionella skador som leder dig in på sidospår och som blockerar din väg till inre frihet. Det är din medvetenhet som läker. Ingen annan kan återge dig makten över dina egna emotioner. Där finns inga yttre instrument eller medel för att ta bort dessa emotioner. Det är genom att bli medveten om dem med kraft, beslutsamhet och medkänsla som de kan frisläppas in i Ljuset.

Att bli hel och fri på den emotionella nivån är en av de viktigaste aspekterna när det gäller andlig utveckling. Jag skulle vilja avsluta med att säga; gör det inte svårare än vad det är. Den andliga vägen är en enkel väg. Det handlar om att ha kärlek till sig själv och inre klarhet. Det fordras inte någon särskild kunskap eller några speciella ritualer, regler eller metoder. Allt som du behöver för andlig utveckling finns inom dig.

Vid ett lugnt tillfälle, gå till känslan inom dig själv. Låt denna kännande sida tala om för dig vad som behöver klaras upp och rensas ut inom dig. Lita på din intuition. Arbeta på det. Tro på dig själv. Du är mästaren i ditt liv, mästaren av din unika väg till kärlek och frihet.

© Pamela Kribbe

Översätt från engelska av Lena Eklund

---