Att hylla dansen mellan ande och kropp

Pamela kanaliserar Jeshua

Mina kära vänner,

Jag är Jeshua. Jag hälsar er alla. Ni är alla ljusvarelser. Ni har kommit till jorden för att sprida ert ljus. När ni gör det, möter ni motstånd. Ni konfronteras med mörker. Vad handlar egentligen detta spel mellan mörker och ljus om? Vad är meningen med motståndet och mörkret som ni upplevt?

Att befinna sig i Ljuset innebär att man är i ett medvetandetillstånd där man inser sin enhet med allt som är. Om du är i Ljuset, om du är Ljuset, känner du dig totalt gränslös och fri. Du vet att du är del av en större helhet och du känner att du är mycket väl omhändertagen inom denna oändliga väv av levande medevetande. Ljus är din förbindelse till den Ende.

Ljus är till sin natur formlöst. Det är inte beroende av någon fysisk form. Det är inte begränsat av tid och rum. Du är inte den materiella form som ditt medvetande för tillfället vistas i. Du är inte din kropp, du är inte det kött och blod som din kropp är gjord av, inte ditt kön eller de karaktärsdrag som tillhör din nuvarande personlighet. De är en del av dig, men du är så mycket mer. Du är ursprunget, deras gudomliga skapare.

Din oändliga själ har uppehållit sig i många olika typer av livsformer och har upplevt ett stort antal livstider inom hela universum. Dessa upplevelser har berikat dig på sätt som du ännu inte förstår. Din ibland mödosamma inkarnationsresa är ingenting annat än Guds sätt att utvidga sig själv. Er resa genom form är meningsfull eftersom den tillåter all skapelse att utvidgas och sprida sig på nya och berikande sätt.

Jag vet att det ofta inte känns så för er. Bristen på ljus och förening på jorden kan tynga er. Jag förstår. Jag är här för att tända en gnista av hågkomst i din själ. Om du kommer ihåg vem du verkligen är inser du att din gudomliga kärna fortfarande är hel och oskadd, trots allt som du gått igenom. Att känna din helhet kan ge dig en känsla av lättnad eller till och med en känsla av extas. Det är då du vet att det är sant. Du kommer ihåg sanningen om vem du är: en gudomlig själ med oändliga möjligheter. Jag är här för att påminna dig om vem du är och för att inspirera dig till att föra in medvetenheten om detta i ditt vardagliga liv.

Det finns inget verkligt gap mellan ditt mänskliga och ditt gudomliga jag. Ditt gudomliga jag befinner sig inte på någon annan plats. Det är inte lokaliserat till tid och rum. Om du vill förbinda dig med ditt gudomliga jag, just nu, kan du göra det genom att ta ett steg bort från de problem som tynger ditt sinne och dina känslor. Föreställ dig att ditt medvetande blir större, det drar sig tillbaka ifrån dessa problem och går in i en rymd av öppen medvetenhet. I denna rymd finns inga behov av att ha någonting, där är enbart varande. Det kan se ut som om detta inte kommer att hjälpa dig att lösa problemen i ditt liv, men jag inbjuder dig till att helt enkelt försöka. Kan du skifta medvetenhet och enbart observera dig själv på ett stilla och fristående sätt? Kan du vara med dig själv utan att döma eller ingripa? Du kommer att upptäcka att du blir lugn och mer avslappnad genom att göra detta. Om dina känslor, tankar eller fysiska förnimmelser drar dig bort från denna lugna rymd, oroa dig inte. Låt det vara. Observera vad som inträffar. Att gå in i denna rymd av stilla medvetenhet är ett kraftfullt verktyg för att komma ihåg vem du är och detta kommer du så småningom att upptäcka.

Detta verktyg är alltid tillgängligt för dig. Du kan behålla kontakten med din helhet, med den inre rymden av frihet, genom att alltid hålla en viss distans till de saker som stör dig, men även till de som hetsar upp dig på ett positivt sätt. Även om vissa saker verkligen är viktiga i ditt liv, håller du medvetenheten om att dessa saker aldrig helt definierar dig vid liv genom att behålla en viss distans till dem. Du är mer än de känslor och händelser som finns i ditt liv. Inom dig finns en närvaro som stilla men intensivt iakttar alla dessa händelser och upplevelser som kommer och går. Denna närvaro är outplånlig. Den är livets ursprung.

Du väljer att temporärt förbinda ditt medvetande med en kropp, en form, under ditt liv på jorden. Det finns en anledning till detta val. Kroppen är mycket värdefull. Det är en beundransvärd bedrift att kunna fokusera sitt medvetande på ett sådant sätt att det till viss del identifierar sig med en kropp, med den person som du nu är, man eller kvinna och med alla de talanger och karaktärsdrag som tillhör dig. Men, var vänlig att inte göra misstaget att tro att du är detta paket av karaktärsdrag. Du är medvetandet som erfar dem. Denna medvetenhet kan göra dig fri.

Ditt gudomliga jag, ditt varande avskalat ända in till kärnan, är som en vid och öppen rymd, tom men ändå fylld av vitalitet och möjligheter. Detta är den del av dig som är Gud. Detta är ditt Hem. Om du förbinder dig med den delen av dig upplever du lättnad, glädje och frihet. Du känner dig trygg. Att vara i mörker innebär att du känner dig avskild från din kärna, från din förbindelse till helheten. Du känner dig fördriven från denna vida, inre rymd som enbart den kan ge dig den frid och glädje som du söker efter. Allt lidande har sitt ursprung i känslan av att vara utan förbindelse. Det är den mest sönderslitande smärta som din själ kan uppleva.

Att förstå mörkrets mening

Varför väljer själar att någonsin uppleva separation? I samma stund som du väljer att inkarnera och leva i en fysisk form blir ditt ljus begränsat och inskränkt. Ditt medvetande begränsas och du förlorar din känsla av oändlighet. Du har en tendens till att förlora förbindelsen med ditt sanna jag som är formlöst, fritt och obegränsat. Särskilt för unga själar, som är i inledningsfasen av sin inkarnationsresa, är det lätt att glömma bort och att identifiera sig själva med den form som de bebor. Det är ett tecken på mognad när en själ till fullo kan bebo en mänsklig kropp och på samma gång inse att den inte är kroppen men den som upplever den och ger den liv. Allteftersom själen utvecklas föds en medvetenhet om att där finns någonting som överstiger kroppen, den materiella formen som är fokuserad i tid och rymd. Den mogna själen öppnar upp till den formlösa dimensionen och börjar inse att dess sanna innersta väsen vistas där. Genom att göra det kan den utvecklade själen föra ner medvetenheten om enhet till den fysiska formens rike.

Varför väljer en själ att ge sig ut på inkarnationsresan? Varför valde du att begränsas av fysisk form, av cykeln av liv och död och allt som hör ihop med det? Skulle det inte vara mycket lycksaligare att hela tiden stanna i ett tillstånd av gränslös enhet? Ställ dig själv den frågan. Vissa av er skulle direkt säga att om det vore möjligt skulle ni aldrig inkarnera igen. Ni skulle säga mig att livet är alltför svårt och mörkt på jorden och att ni så innerligt längtar efter att få komma Hem och stanna där för evigt. Likväl så säger jag dig att din själ väljer att uppleva denna livstid som du nu lever på jorden, precis som den väljer att uppleva alla de livstider som den levt på jorden. Det finns en del av din själ som älskar att dansa med materia, och jag säger dig att detta är den mest gudomliga, heliga och kreativa delen av dig.

Gud längtar efter att föra in ljus i fysisk form. Ande (som jag använder som en synonym för Gud) skapade materia för att Ljus skulle ta form och bli upplevt av sig självt. Skapelsen av materia gav upphov till dansen mellan medvetande och materia, dansen mellan ande och kropp. Samspelet mellan ande och kropp är Guds sätt att skapa. Du – som en ande som bebor en kropp – är Guds skapelse som slår ut i blom.  När din själ utvecklas och mognar ökar dess kapacitet till att hålla Andens ljus och att uttrycka det via en kropp. Konsten att leva i en kropp består av att man manifesterar Andens frihet i den fysiska dimensionen. Allt i den fysiska dimensionen som inifrån upplyses av Andens medvetenhet utstrålar skönhet och livskraft och tillför någonting viktigt till livet. Förkroppsligat ljus, är det värdefullaste ljus som finns. Man utvidgar Guds skapelse genom att i en fysisk kropp förkroppsliga sin själs ljus på jorden. Du skapar någonting nytt och tillför någonting till helheten som inte hade existerat utan din unika närvaro.

Överflödet av livsformer som existerar på planeten i djur, växt och mineralrikena reflekterar Andens längtan efter att få manifestera sig i många olika former. Skönheten och mångfalden av livet på jorden har vuxit fram ur dansen mellan ande och materia, medvetande och form. Gud längtar efter att få uttrycka sig i olika former eftersom det berikar skapelsen och gör det möjligt för alla varelser att uppleva skönhet, glädje och äventyr under sina livscykler. Alla varelser är gnistor av Ande. Att resa genom olika former och bli bekant med liv ur många olika perspektiv ger din själ djup och visdom. Till och med upplevelsen av separation, av mörker, kan berika skapelsen.

Du är Gud. Du gjorde en gång valet att stiga ner i materia för att lysa ditt ljus medan du uppehöll dig i en begränsad form. Detta är inte något straff som du måste utstå. Det är resultatet av ett heligt val du gjort som en del av Gud. Du är sannerligen en Skapare. Under det motstånd som du kan känna mot ditt liv på jorden just nu, finns i din själ en djup och bestående önskan om att få föra in ljus till den täta verkligheten på jorden. Att skina ditt ljus på de mörka delarna av verkligheten på jorden, inre som yttre, är din själs sanna kallelse. Om du gör detta upplever du en sorts uppfyllelse som djupare än någonting annat vidrör ditt hjärta. Även visionen om att vara uppe i himlen i evig lycksalighet och frid, bleknar vid jämförelse. Detta beror på att det ligger i din natur som en gudomlig varelse att dansa mellan ande och kropp. Det är denna dans som utgör skapelsens innersta väsen. Du, som ibland känner dig nedslagen av att leva i en mänsklig kropp på jorden, kommer att känna dig glädjefylld igen, inte på grund av att du helt och hållet övergett dansen, men på grund av att du vet hur man för in sitt ljus i mörkret.

Mörker och täthet är en del av livet på jorden. När du upplever mörker eller densitet i ditt liv känner du att energin är tung, långsam och fastlåst. Du upplever en brist på rörelse, frihet och flöde. Alltid när denna typ av densitet är närvarande finns negativa tankar eller emotioner som avslöjar en känsla av att vara frånskild och separerad. Jag sa tidigare att känna sig skild från Ande, vilket innebär att man känner sig separerad från sitt eget innersta väsen, är den mest sönderslitande smärta som en själ kan uppleva. Hur finner du bot för denna känsla av separation som får dig att känna dig emotionellt sårad och osäker på meningen med livet?

Att föra sitt ljus in i mörkret

Idag inbjuder jag dig till att möta den tätaste delen inom dig och att välkomna den med ett öppet hjärta. I ditt dagliga liv upplever du den tätaste delen av dig själv inom de områden av ditt liv där din energi knappast flyter. Det kan handla om arbete, relationer, hälsa eller någon annan aspekt av ditt liv. Inom detta område är det mycket svårt för dig att acceptera dig själv eller vad livet erbjuder dig. Du upplever denna sida av livet som en belastning, som någonting som inte borde ha existerat. Du känner dig blockerad, fastlåst och jag inbjuder dig till att visualisera denna täthet som en sten som du bär på.

Du kan känna att den täthet som du upplever beror på yttre omständigheter. Du kan känna att den orsakats av andra människors avvisande, svek eller våld. Eller kanske säger du: Jag passar inte in i livet på en plats som är så tät och mörk som jorden är. Det är förståeligt att en del av dig reagerar på detta sätt. Det är den förvirrade och upprörda delen av dig som har glömt bort den sanna styrkan inom dig. Det är ett sårat barn som talar till dig via dessa negativa tankar. Detta barn känner sig som ett offer, det känner sig övergivet och bortkopplat. Jag ber dig att känna den visaste och ljusaste delen av dig själv, vars huvudsakliga uppgift är att ta detta barn hem. Du har ett val att göra. Identifierar du dig med det inre traumatiserade barnet eller med den ljusa och hela delen av dig själv som kan läka detta barn?

Ursprunget till ditt lidande ligger inte i tätheten eller mörkret i den yttre verkligheten. Den ligger i känslan av att vara oförmögen till att resa sig över den ogenomträngligaste delen inom dig och att omfamna den med ditt ljus och din sanna utstrålning. Eftersom du känner dig plågad av denna täta del misstycker du och vill göra dig av med den. Att förjaga en del av dig själv leder till att du känner dig söndersliten inombords. Din själ kommer inte att få frid förrän det vilsna barnet kommit hem.

Förställ dig att du verkligen bär en sten kring din hals. Se efter hur stor och tung stenen är. Släpp din fantasi fri. Stenen innehåller alla de känslor som du har svårigheter med och alla dina negativa övertygelser när det gäller att leva på jorden såsom ”jag är inte välkommen”, människor förstår mig inte” och så vidare. Stenen bär på din rädsla såväl som ditt motstånd till livet. Den symboliserar det som låsts fast och blockerats inom dig. Därför pekar stenen också på ditt uppdrag i livet. Det är din själs uppdrag att föra ljus till de ogenomträngligaste delarna av dig själv.

Syftet med ditt liv är att lysa ljus på de förhårdnade och mycket rädda delarna av dig själv. Att sprida ljus på jorden handlar först och främst om att sträcka ut till det inre mörkret.  Så fort som du väljer denna inre resa kommer ditt ljus automatiskt att stråla ut till andra och inspirera dem till att göra det samma. Du behöver inte fokusera på vad som behöver rättas till i världen. Fokusera på din egen sten. Kan du se en bild av detta? Vad har den för färg? Hur känns det när du tar upp den? Hälsa på stenen och håll den med varsamhet. Tillåt ditt medvetande att flöda in i stenen och känn energin inuti den. Känner du ilska, eller sorg, eller rädsla? Låt stenen berätta sin historia för dig.

Påminn dig själv om att du som håller stenen är en varelse av levande ljus. Du är hel och oförstörd, trygg i Guds famn. Se nu vad som händer med stenen genom att du enbart håller den och vänder din uppmärksamhet till den på ett öppet och välkomnande sätt.  Den kommer att transformeras. När du förbinder dig med den utifrån din gudomliga kärna och omsluter den med accepterande och stilla förståelse, beströr du den med gnistor av ljus. Stenen lyses upp inifrån. Ditt medvetande ger stenen liv och rörelse. Den är inte längre kall och hård. Gradvis förvandlas den till en ädelsten. Stenens struktur har förändrats på grund av din kärleksfulla uppmärksamhet. Titta noga efter och se vilken form och färg den nu har.

Fråga nu stenen: ”Vad är din gåva till mig?” Vilken egenskap kan du känna närvaron av i ädelstenen. Känn den från insidan. Är det medkänsla, uthållighet, förmågan till att överlämna sig i tilltro? Är det stillhet, mod eller glädje? Motta gåvan. Från början innehöll denna sten fastlåst och mörk energi. Efter att du omfamnat den med den lugna kraften av din sanna natur förvandlas den till en skatt. Den blir inte enbart neutraliserad; den förvandlas till en ädelsten som avspeglar din inre skönhet och visdom. Det som till att börja med var en sten kring din hals har förvandlats till en dyrbar juvel. Ta upp stenen och se hur den gnistrar och lyser i en färg och form som reflekterar din unika energi. Tillåt ädelstenen att komma in i din kropp och se vart den naturligt tar i vägen. Till vilken del av din kropp går ädelstenen helt spontant? Hur påverkar den dig? Den kommer att ha en läkande effekt på din kropp och ande.

Livet inbjuder dig till att oavbrutet vända dig till de täta, mörka och fastlåsta delarna inom dig. Dansen mellan ande och kropp är som en dans mellan ljus och mörker. Så fort som du känner igen din sanna natur blir inte dansen längre så mycket av en strid. Den blir till en glädje. När du blir medveten om den transformerande styrkan av ditt gudomliga jag och du inbjuder mörkret till att komma ut i det öppna, ger dansen mellan ljus och mörker upphov till dyrbara juveler som visar hur ljus kan färdas in i den tätaste delen av verklighet. Ädelstenen är resultatet av att medvetande och materia sammansmälter, resultatet av dansen mellan ande och kropp. Livet inbjuder dig till att utföra denna dans om och om igen. Närhelst du känner negativitet eller mörker i ditt liv, var vänlig att inte döma. Släpp in stenen i din fantasi. Välkomna den och förbind dig med den del av dig som ännu inte är upplyst av din gudomliga medvetenhet. Ta väl hand om stenen. Din kärleksfulla uppmärksamhet är nyckeln till att kunna lysa upp stenen inifrån. Genom att lysa ditt ljus på de täta och mörka delarna inom dig själv hyllar du skapelsens dans och Gud föds på jorden genom dig.

© Pamela Kribbe

Översätt från engelska av Lena Eklund

---